Storytelling för Hjältevadshus

Begreppet storytelling fanns inte 1991 när jag flyttade till Småland och först kom i kontakt med trähusindustrin – även om historieberättandet förstås är en uråldrig konst. På den tiden var småhustillverkarnas hus och säljargument också förvillande lika. Byggkrisen på 90-talet hade det goda med sig att det tvingade fram en differentiering.

Runt millennieskiftet kom min dåvarande byrå Po. Kommunikation i Jönköping (sedermera webbyrån Capo) i kontakt med Hjältevadshus. En arbetsgrupp bestående av Joakim Lorentzon (vd och projektledare), Harald Ohlsson (art director) och undertecknad fick i uppdrag att relansera och ompositionera företaget, som i princip hade trampat i samma hjulspår sedan starten 1947.

Harald myntade begreppet ’bullerbykänsla’, som kom att prägla Hjältevadshus marknadskommunikation en bra bit in på 2010-talet. Jag spann vidare på hans idéer, forskade i Hembygdsföreningens annaler och fann en historia som sannerligen var värd att berätta.

Andra husföretag jag jobbat med är Myresjöhus, Hultsfredshus och Modulenthus – vart och ett med sin specifika inriktning.

Före – efter

Smakprov hämtade ur Hjältevadshus huskataloger på 00-talet. Bilden nedan visar hur huskatalogerna såg ut innan och efter vi kom in i bilden.

Det småländska arvet

Fram till 1870-talet stod det nästan still i de småländska skogarna. Sedan kom järnvägen. De stolta furorna stod i givakt när ångvisslan varslade tågets ankomst i Hjältevad. Mjölkpallen befordrades till perrong, och den första stinsen anlände, med en kamrat från Skåne i släptåg. Nils Oredsson hette kamraten. Han betraktades länge som nykomling, men köpte snart en av gårdarna i byn, tog sig ton och begärde laga skifte.

Bybönderna lät sig övertalas först när nykomlingen lovade stå för kalaset. Med denna gest av välvillighet fick han också gehör för det enda han begärde i gengäld – att få stycka sin egen mark längs banvallen. Tegarna som slogs ihop hörde till Börsebo, en gård med anor från 1300-talet. På gården ägor uppfördes ett sågverk, som med tiden utvecklades till snickerifabrik och som 1947 blev hörnstenen i Hjältevadshus.

Det var så det började.

Bullerbykänslan lever

Att hålla hus i Småland förpliktigar. Här lever bullerbytraditionen ett till synes oförstört liv. Varje liten skogsglänta bär på en historia. Varenda byväg kantas av sörgårdar och mellangårdar. Bakom varenda krök väntar vi oss att barndomens Lasse och Bosse och Kerstin ska dyka upp. Landskapet är en enda stor inspirationskälla.

Vi har lyssnat både till oss själva och till framtidsforskarna, som säger att ju mer högteknologiskt ett samhälle blir, desto större behov får vi människor av att omge oss med sådant vi upplever som genuint och äkta. På ren småländska kan det till exempel betyda trägolv och riktiga entréverandor eller allmogelister och spegeldörrar. När det gäller hemmet och uppväxtmiljön är sådana här kvaliteter ovärderliga.

Det är vår övertygelse.

Har du också en story värd att berätta?

BOKA ETT MÖTE